Vårmys

Jag är ju inget fan av våren i vanliga fall (Våren är överskattad!) men att slippa ångesten över leriga hagar har gjort mig lite mer positivt inställd. Sedan är jag kanske ensam om att tycka att det var jätteskönt att ha vinter länge länge för då slapp jag den bruna, leriga övergången till sommar och grönt. Nu har det svängt ordentligt från vit vinter till grön sommar med bara en kort liten paus i brun vår. Precis så vill jag ha det!
Elsie har ju bara varit utomhus i bärsele (massor) och enstaka tillfällen i vagn men nu kan hon äntligen sitta på gräsmattan och pyssla. Eftersom det gåtränas mest hela tiden är ju gräsmattan en perfekt plats att öva sig på ostadiga små bebisben. 
Själv har jag ibland svårt att njuta av stunden för jag rycker fram kameran var och varannan minut för att dokumentera precis allt. Plötsligt är hon så extremt gullig där hon tar sig fram över gräsmattan med hjälp av gåvagnen att jag bara måste ta fram kameran och en minut senare är hon återigen så gullig när hon vänder sig om och vinkar att jag bara måste ta kort (eller filma). Hon är med andra ord en väldigt väldokumenterad unge. Är det här något som man får dras med även om man skaffar fler barn eller är det mest ett "första barnet fenomen"? Gissar att min dator snart kommer svämma över av bilder. Här kommer ett litet axplock av de senaste.

Nöjd tjej i solen.

Vink, vink! Elsie är ute på promenad.

Ståträning när hela familjen hänger i trädgården.

Gåvagnen är poppis både när man sitter och när man står.

Så här ser det fortfarande ut rätt ofta. Det blir en hel del långa promenader med hundarna för Stefan och Elsie.

Labradoodleträff!

Häromdagen var det dags för återträff för hundarna från Selmas kull i fjol. Åtta av tio kunde komma och det bjöds på strålande sol dagen till ära. Det blev massor av hundsnack, ett par promenader, gemensam lunch och så en liten inkallningsövning där flera av hundarna verkligen imponerade trots sin unga ålder. Det är ju runt året de ofta kommer in i en sk. "slyngelålder" och både testar gränser, blir könsmogna och "glömmer" lite av vad de tidigare lärt sig. 
Det var verkligen härligt att se vilka fina hundar de utvecklats till och flera av de var verkligen skrämmande lika Selma. Alla hade klippts ganska kort vilket är skönt för hundarna nu när det är sommar och ännu skönare för ägarna som slipper borsta. 
Här kommer ett gäng bilder från dagen med alla doodlar. Bilder på dem som små kan ni bland annat se i inlägget: Små små valpar har blivit stora
Kan ni inte få nog av Labradoodles så kan ni se alla inlägg jag skrivit om dem om ni klickar på etiketten labradoodle

Mor och döttrar. Från vänster: Selma, Molly och Nala.

Aslan (tidigare Findus) hade fått en fin, kort sommarfrisyr.

På promenad i skogen.

Molly med familj.

Nala, Brutuz, Molly och Aslan.

Att få med alla på bild var en utmaning.

Aslan med sin extramatte och extrahusse.

Kö till maten

Ännu en gruppbild.

Nala visar på hur följsam och duktig hon är vid inkallningsövningen.

På vägt mot älven passerade vi vårt hus.

På bron över kraftverksdammen blev det lite bus.

Molly har en päls som är len som sammet.

Selma är en stolt mamma!

En spännande historia!

Jag och mina syskon lärde oss tidigt att läsa och skriva. Mycket berodde nog på mina föräldrars flitiga högläsning för oss. Böcker jag minns att de läste var till exempel hela Narniaserien, Hjältar och monster på himlavalvet böckerna, Vi fem böckerna, Momo och kampen om tiden och förstås en massa fler som jag inte kan minnas. Jag längtar faktiskt till den dag då Elsie är så stor att hon förstår alla de spännande historierna men långt innan dess tänker jag börja med högläsning (så hoppas jag att hon ska uppskatta den så som jag gjorde). Har ni tips på bra böcker vore det toppen!
Vi läser lite (med betoning på lite) för henne redan men än så länge blir det mest pekböcker med fina färger.
Hos min mamma finns en inramad liten berättelse som jag skrev någon gång när jag var fyra. Att skriva för hand var knepigt och bokstäverna tog så stor plats på pappret så redan tidigt började jag knattra på pappas lilla dator. Punkter kände jag inte till och det var ibland svårt att veta när ett ord slutade och ett annat började.

Sagan var märkt "Emma" som är min äldre syster. Ordet "till" har skrivits dit av någon vuxen. 

Gillar att jag använder uttryck som: "dom sprang så snabbt att det knalla under fötterna" och "pass på, nu kommer han - skrek hunden". Men mest av allt visar det vad jag tyckte om att göra. Äta gott, leka kurragömma och tafatt och så förstås vila under äppel- och päronträd!

Elsie "läser".

Dags att flytta!

Idag och imorgon är det dags för alla Selmas valpar att flytta till egna hem. Redan igår kväll åkte den första och idag har tre just lämnat gården. De sista fem flyttar imorgon förmiddag så bara ett par dagar så töms huset på valpar. Det kommer självklart kännas tomt och konstigt utan dom men samtidigt känns det som helt rätt tid för valparna att få hamna i egna hem. De behöver mer tid och engagemang var för sig nu istället för att fortsätta leva i "flock" och så känns det ju så kul att bidra till att alla valpköpare får en underbar ny liten familjemedlem. Jag hoppas få bli uppdaterad med jämna mellanrum så jag vet hur dom har det. Redan om drygt två veckor är det också dags för en återträff för Selmas förra kull (Små små valpar har blivit stora!) och det ska bli jättekul att se hur de ser ut och är nu när de är ett år gamla. Vi ska göra ett försök att fånga alla på en bild också.
Nu inför denna kullens flytt passade jag på att ta lite nya bilder och självklart måste jag dela med mig av en del av dom. Och om ni missat det så kan jag ju nämna att de är Labradoodlar hela bunten!
Kullen består av: Torsten Plong (tidigare Plong), Alice Pling (tidigare Pling), Morris (tidigare Sniff), Charlie (tidigare Prassel), Viska, Tassa, Loka (tidigare Decibell), Sara (tidigare Yla) och Messi (tidigare Pang). 

Våra Labradoodlevalpar

Omöjligt att få alla på en bild (längst fram är Sara)

Loka och Messi

Gulliga tiken Alice Pling

Torsten Plong ska flytta ända till Lund

Mycket bus blir det

Charlie och Tassa

Störst av dom alla är hanen Morris.

Tassa

Gos gos gos

Tiken Viska

Viska, Loka och Prassel poserar

Snart blir Rakel mamma!

I år kommer jag bara få ett föl men det är inte vilket föl som helst utan det är Rakels allra första avkomma. Pappa till fölet är min hingst Ess så fölet blir min första uppfödning som har två föräldrar från Hökebo. Både Ess och Rakel är ju mina absoluta favoriter så jag är så otroligt förväntansfull. Mer av Rakel kan ni se här och mer om Ess kan ni läsa här. 
En annan rolig sak med den här kombinationen är den variation av färger som fölet kan få. Störst chans är det att det blir svart, silversvart eller musblack men det kan också bli silvermusblack och fux. För mig är nitlotterna om det blir svart eller fux med tanke på att det är betydligt vanligare och också de minst efterfrågade färgerna. Populärast är färgen silversvart (Silver är mer värt än guld) men min personliga favorit är musblack (De finaste hästfärgerna). Sen hoppas jag på ett sto så att jag får något till framtida avel. Fast viktigast av allt är ju förstås att allt går bra och att jag får ett friskt litet föl.

Här är jag tillsammans med Rakel.Bilden är tagen av mästerfotografen Lovisa Höök